Bro och järnvägsbyggare

Att Ingenjör Albert, bördig från Tyskland, globetrottern, brokonstruktören i Tsarens Ryssland, samhällsbyggaren m.m. valde att leva större delen av sitt liv här. I dennes gamla hem finner Ni känslan som skall omgärda en vistelse hos oss. Här kommer Ni att finna ro för kropp och själ! Vårt mål är att försöka skämma bort Er så att Ni, likt Ingenjör Albert, ständigt kommer att längta tillbaka till denna plats.

Johan Dahllöf byggde det vackra huset som sin privatbostad år 1857. Men han sålde det 1880 vidare till Ingenjör Eduard Leopold Albert och hans fru Maria, vilka hade kommit till Trollhättan och förälskat sig i platsen. Eduard hade vistats några år i Ryssland för att hjälpa till med bygget av den transsibiriska järnvägen. Detta gjorde honom smått förmögen.

Eduard beslöt att stycka upp marken kring Strömslund i tomter till arbetarfamiljer. Han hjälpte nybyggarna med byggnadsplaner, ordningsregler och lån. På den tiden kunde man, med egen arbetsinsats, bygga ett hus för 1000 kr. Tomterna var på 600 kvm med ett arrende på 27 kr om året.

Vid byggnationen lades stor vikt vid de sanitära förhållandena. Därför anordnades renhållningsgator, brunnar, branddammar och sköljinrättningar. Ingenjör Albert gav också de olika kvarteren namn hämtade från den fornnordiska gudasagan: Valhall, Visbur, Idun, Yngve och Brage.

Strömslund blev ett riktigt mönstersamhälle och ett studieobjekt vid andra samhällsplaneringar. Eduard bodde i huset nästan 50 år. Maria dog dessvärre i barnsäng och Eduard gifte med tiden om sig med Käthe. Men Maria hann med att lägga grunden till bygget av Maria Albert sjukhem i Trollhättan. Och en tid efter Marias död förverkligade Eduard bygget av sjukhemmet. Det skänktes så småningom till Trollhättans stad som överlät driften till Svenska Turistföreningen. Ingenjör Albert utsågs till deras förste medaljör.

Eduard Leopold Albert var för övrigt en mycket färgstark person som bidrog till Trollhättans utveckling i början av 1900-talet. Då vi hösten 2000 övertog fastigheten, som då hette Strömsberg, kändes det naturligt för oss att namnge anläggningen efter Albert.